Stoppa mig Juni.

(Lilla ego.)

Efter helgens alla händelser har jag nu äntligen kunnat sätta mig ner framför datorn, med en äckligt stor snus under läppen och kliande fingrar som vill skriva. Som planerat så tillbringade vi hela midsommarhelgen i Långåminne, och jag tror att det inte kan ha funnits något bättre alternativ. Jag och min favorit-Catharina anlände till våra pojkvänners barndomshem på fredag eftermiddag, och genast satte vi igång med att blanda bål, plocka fram grillmat samt övriga diverse saker som skulle ordnas inför kvällen. Folket droppade in lite vartefter. Somliga grillade, en del satt inomhus och andra minglade runt. Som en lite spännande punkt på programmet hade vi ställt till med en sommarolympiad där folket delades in i lag med personer som de inte var så värst bekanta med, så att gemenskapen skulle stärkas en aning. Och ni må tro att de var en succé! Verkligen skitroligt med grenar där man skulle tävla i bl.a Singstar, drinkblandas och pilkastning. Kvällen och natten fortsatte i umgängets tecken, och ännu in på småtimmarna satt många och sjöng ballader i Singstar med vacker fyllestämma. Haha.
Lördag förmiddag åkte jag och Niklas och hämtade upp Salmi&Ullis för att åka vidare till Oravais, till Niklas' föräldrars sommarstuga. Var verkligen skönt att få komma ut till havet och vila upp sig lite grann, och lyxigt värre med såväl varmrätt som efterrätt som serverades där. Efter visiten vid sommarstugan åkte vi raka spåret tillbaka till Långåminne för att fortsätta midsommarfirandet, dit många av de som var där på fredag kom igen. Jag är glad över de tidigare halvbekanta människorna som jag fick stifta bättre bekantskap med på lördag, i synnerhet Ullis och Linnéa. Hade så roligt med er tjejer! :)

Idag åkte min Niklas tillbaka till armén, och vad jag saknar honom redan. Känns så fruktansvärt ensamt här i lägenheten när han är borta. Nå. Han kommer ju hem på fredag igen, 4 dagar ska nog gå rätt fort. Och inte är det heller länge kvar tills han blir hemförlovad - 100 dagar imorgon! Jag är verkligen mer kär i dig än nånsin förut, Pingu. ♥

Kärleken ger liv, den tränger in i vårt allra innersta, värmer varje åder och pulserar i varje hjärtslag.