Vi sitter i samma bil, en silvergrå misil

Det som vi trodde att var en lustig engångsförteelse från Romeos sida har nu kommit att upprepa sig varje gång vi åker bil. Han klättrar upp på min vänstra arm och lägger sig runt om min nacke. Varje gång. Där ligger han en stund för att sedan börja tugga på mitt hår och nafsa efter örhängena. Hahha. Gullnos! Det får väl gå an tills vidare eftersom att han vid behov ändå kan sitta snällt i famnen.

Ni andra med hund, finns det något i eran voffsings betéende som upprepar sig såhär? :)